Vi besöker Kalset Mjölk i Skeppshult
Gräset är vitt av frost när vi anländer till Kalset Mjölk i Skeppshult, i Småland vid gränsen mot Halland. När temperaturen stiger känns december närmast som höst. Gården drivs av Anna och Hans med personal, vilket under det senaste året även innefattar sonen Isak. Förutom mjölk- och köttproduktion har de också en biogasanläggning där de tar tillvara på gårdens gödsel. Tack vare den sätter vi oss ner i en varm verkstad, rätt i tiden med avstånd till varandra och kaffe med pepparkaka.
Du hittar videoreportaget längst ner på sidan – missa inte det!
På gården finns två heltids- och två deltidsanställda, dessutom tar de hjälp av F-skattare på vissa projekt och byggen. Anna är dessutom engagerad i olika styrelseuppdrag och Hans arbetar deltid som affärsrådgivare hos Ludwig & Co, så arbete finns det. Hans, som är husdjursagronom och tidigare arbetat som foder och ekonomirådgivare, är den fjärde generationen på Kalset Gård, och mjölkproduktionen startade för över 120 år sedan. Idag finns här SRB, Svensk Holstein och ett antal korsningsdjur.
– Omgivningen består av många små gårdar, vissa på bara 1-2 hektar. Eftersom vi vill vara självförsörjande på allt grovfoder har vi idag arrende på ett 40-tal gårdar för att tillsammans med den egna marken hålla vall och bete på över 300 hektar. Det blir mycket transport på väg för oss, berättar Hans.
– Vi har rätt mycket regn i området, vi ligger nära kusten där marken höjer sig cirka 150 meter över havet och vi får 1100 mm i genomsnitt på ett år, vilket ger oss en större skörd ensilage, totalt runt 1200 ton. Givetvis hade även vi problem med torkan 2018, då fick vi bara ut 500 ton men hade turen att kunna köpa in det vi behövde utöver. Det fick oss dock att investera i en bevattningsanläggning, som med hjälp av Nissan kan underhålla åtminstone 40 hektar. Den funkar riktigt bra, med en rejäl stamledning och sedan slang på vagn, vilket gör att man kör ut slangen och slipper att dra den över markerna.
År 2016 gick ni över till EKO-produktion?
– Vi hade redan lösdrift på gården, och dessutom en växtföljd som var lämplig. Steget var inte så långt för oss och vi trodde på en bra totalekonomi för EKO. Tyvärr har inte mjölkpriset hängt med utan det ligger nästintill på samma nivå sedan 2004. Här är det förstås Europapriset som sätter lite käppar i hjulet för oss i Sverige. Det hjälper ju inte att vi får bättre betalt av konsumenten, tyvärr.
– Idag ser vi dock att priset på nötkött nästan fördubblats under samma period. Det senast året förstås påverkat av pandemin, kanske har restaurangbesöken där det idag fortfarande serveras en del importerat kött minskat. När konsumenten istället köper mer i butik, där de ofta väljer svenskt, så ökar efterfrågan.
Vad har ni för maskiner på gården idag?
– Vi har en Schuitemaker snittvagn, och den är faktiskt en av gårdens framgångar, men det får vi berätta mer om en annan gång. Minilastaren förstår vi knappt hur vi klarade oss utan. En dumpervagn måste varje gård ha och vi har en Palmse Trailer, och så har vi en Peecon Wide Body mixervagn på 28 kubik.
Mix av foder, hur går det till?
– Framför allt vill vi effektivisera, spara tid där det går och det funkar bra med Peecon. Vi har en hel del djur att fodra, dessutom olika foderblandningar till mjölkande kor, ungdjur och till sinkor. Vi blandar det torra först, precis som när man bakar.
– Vi blandar spannmål med koncentrat och låter det mixa ungefär 10 minuter, hämtar salt och mineraler under tiden, lägger i det och halm och kör 10 minuter till. Det är viktigt att få ner mineralerna homogent, det är 20 kg som ska blandas jämnt i 13 ton, så det gäller att det blir bra. Vi använder klackarna, eller motknivarna som man säger på Nordfarm, som mothåll i vagnen, fäller ut dessa innan vi har i ensilage för att få bästa effekt på blandningen och kör på 1000 varv på PTO, för snabb blandning.
Hans visar oss skillnaden på fodermixen till (från vänster) mjölkko, ungdjur och sinko. Ett bra foder och en bra utfodring kräver både strategi, planering och egna tester.
– Vi kör spannmål i en skivkvarn och när vi blandar det som mjöl blir det svårare att sortera, funkar även med åkerböna. TS-halten i foderblandningen ligger någonstans runt 35-40% och då håller allt ihop bra, och djuren kan nästan inte sortera alls och allt äts upp. Vi har testat fram och tillbaka för att få en perfekt mix och att spara så mycket tid som möjligt, och det är blandningen som tar tid, utlastningen går snabbt.
– Det finns olika skolor gällande mixen och näringsinnehållet. Sedan vi gick över till EKO har vi samma blandning till alla mjölkande kor, där vi tidigare hade foderautomater. Det blir förstås inte lika ekonomiskt, men det är det bästa sättet för oss idag.
Vad tycker ni om mixern från Peecon?
– Vi är riktigt nöjda, körde den förra vagnen i 20 år och bytte skruvar bara tre gånger på alla år, det var en fantastisk investering. Den nya vagnen köpte vi 2017 och den är verkligen robust och pålitlig. Vi bytte knivar efter två år, annars bara slitdelar. När vi bytte vagn så bytte vi också traktor och med 160 hk har vi ett ekipage i balans. Ett längre ekipage är faktiskt enklare att backa. Och vi har backkamera idag, vagnen är så hög så det blir svårt att se riktmärken över vagnen, eller med speglar.
– Pålitligheten är verkligen nummer ett, och det här är en enkel vagn där väldigt lite kan krångla. Med åtta hjul är inte ens en punktering ett problem, inte för att vi haft någon på den här. Men vi minns för alltid den nyårsafton för många år sedan när vi fick punka och det inte fanns en öppen verkstad att få tag i, förrän vi till slut fick ta en nyårsresa till Laholm.
– Den här vagnen var redan konfigurerad när vi köpte den, så luckorna sitter inte optimalt placerade för oss. Det funkar, men idag skulle jag valt en annan placering.
Några tankar kring utfodringen?
– Vi har två hallar där vi måste backa in, det smalaste foderbordet har bara någon decimeter till godo på varje sida men sonen kan som ni ser backa in perfekt även när han blir fotograferad, skrattar Hans.
– Till ungdjuren blandar vi foder för tre dagar, där går vi in och knuffar fodret två gånger om dagen. Och till sinkor blandar vi för två dagar i taget.
– För att säkra upp mixar vi morgondagens foder dagen innan, och låter det vila i vagnen. På det sättet kan vi vara säkra på att djuren får mat på morgonen och att vi har minst en arbetsdag på oss om det skulle bli några bekymmer.
– Totalt blandar vi till 225 djur och då ligger vagnen med sina 28 kubik på gränsen för att räcka till med det schema som vi satt upp. Till våren utökar vi med ett trettiotal djur så vi funderar lite på hur vi ska mixa och fodra framöver. En större vagn har både för- och nackdelar, och att mixa och fodra två gånger om dagen
istället för en tar förstås dubbelt så mycket tid. Vi får se, avslutar Hans, och vi tackar honom och familjen för besöket.
När vi pratar med Hans och Isak slås vi av det tydliga affärstänket, av lusten att utveckla och förbättra, att hitta smarta lösningar. Här har familjen arbetat med både stora och små smarta detaljer för att effektivisera produktionen och att göra den långsiktigt hållbar. Tack för ett väldigt roligt besök!
Nedan: På gården finns en biogasanläggning som ger både el och värme med en kapacitet på upp till 1000 kWh per dygn. Dessutom tar utvinningen bort den fräna doften från det gödsel som blir kvar, och det går att få så varmt i maskinhallen att man kan springa naken, säger Hans, och tillägger för säkerhets skull att de ändå väljer att ha kläder på sig när de arbetar.
