Skip to content

Nordfarm besöker

Vi befinner oss i östra Skåne strax utanför Åhus och dagen till ära ska vi besöka Bengt Persson som äger och driver Ripa Lantbruks AB. Ripa Lantbruk är en lite större köttproducent mätt med svenska mått, de har 1400 stallplatser och en årlig leverans av cirka 950 djur.

– Det har blivit lite tuffare och tuffare de senare åren med kostnader som sprungit i väg. Framtiden får utvisa vart det tar vägen.

(Du hittar även reportaget som film längst ner på denna sida, missa inte det!)

År 2007 var året då allt drog i gång för Bengt Persson. I sin begynnelse bedrevs verksamheten i hyrda stallar. Det började med inköp av kalvar och kalvuppfödning. Ett par år senare ärvde Bengt sin gård av sina föräldrar och började köra helt i egen regi från den egna gården. Fram till 2015 producerades mellankalv. Idag står ungnöt för bolagets huvudsakliga omsättning och ser vi tillbaka kan vi dra slutsatsen att Ripa Lantbruks är ett expansivt företag. Bengt har dock inte för avsikt att växa ”bara för att”.

– En expansion behöver ske under gynnsamma förhållanden där chanserna för lönsamhet ser bra ut, säger Bengt. Kloka ord, tycker vi på Nordfarm.

Vi ber Bengt berätta lite om sina djur, som är av en betydande mängd, och om sin verksamhet.

– Vi föder ju upp ungtjurar, mestadels mjölkraser. Vi har några egna dikalvar som vi får fram men det mesta är mjölkraser och en väldigt liten del korsningar. Man kan säga att djuren är grunden i allt vi gör, djuren är motorn eftersom allt går genom dem. Fungerar inte djuren så blir det ingen snurr på någonting, det är djuren som är det viktigaste.

– I början hade jag en tanke om att sälja så mycket som möjligt själv, alltså att förädla produkten här på gården. Jag registrerade ett eget varumärke när det begav sig, ”Guldkalven” heter det men det har aldrig blivit mer än att vi säljer till REKO-ringen i Kristianstad till återkommande kunder.

Vi på Nordfarm upplever att det går bra för Ripa Lantbruk, och vi undrar om även Bengt känner så.
– Ja vad ska jag säga… Det har blivit tuffare och tuffare de senare åren med kostnader som sprungit i väg, men över lag så är det väl hyfsat under kontroll. Framtiden får utvisa vart det tar vägen, säger Bengt.

Foder är en mycket viktig del av djurens omvårdad, och vi vill veta mer om hur mycket foder de odlar själva respektive hur mycket de köper in till djuren.
– På åkerarealen odlar vi då spannmål, majs och foderbetor som går till djuren. Sedan köper vi in mycket restprodukter i form av drank, HP massa, betmix, potatispulpa och även en hel del halm. Vi köper även lite spannmål från grannar här i närheten, säger Bengt.

Vi gick tillsammans förbi ett av de långa stallen, där Bengts far just höll på att lasta rivaren. Vi kom precis i tid med andra ord, tänkte vi, medan vi kryssade oss fram i leran. Ett par stövlar hade inte suttit i vägen!

Hur går det med den nya balrivaren Lucas Castor, en av de större modellerna från Lucas?
– Ja som ni vet så är det en Lucas Castor 134, en halmrivare på 13 m³. Den använder vi varje dag och strör med. Nu på vinterhalvåret går det mellan 8 och 9 halmbalar om dagen. Det skiljer sig lite beroende på vad det är för väder, gällande djur som går delvis utomhus. Där avgör vädret till stor del hur mycket halm som går åt, är det blötare ute så går det åt lite mer och är det torrare så ja, lite mindre. Men vi strör varje dag för att kunna hålla nere på halmmängden.

– Den mest påtagliga skillnaden mot vår förra maskin är att vi kan lasta en bal mer i den här. Där har vi en tidsbesparing såklart med färre lastningar.

Hur fungerar underhållet tycker du?
– Jag tycker det funkar bra, det är lätt att göra service på den. Den har lättåtkomliga smörjpunkter framdraget, sedan är det lätt att komma åt och spänna bottenmattan också. Inget komplicerat alls, hittills har det fungerat så pass att jag inte har något att anmärka på, säger Bengt och ser nöjd ut.

Är den prisvärd, maskinen?
– Man kan väl säga att i dagens läge finns det väl inga prisvärda maskiner, säger Bengt och skrattar lite. Jämför man med andra märken så är den väl det. Den är rejäl i alla fall. Jag tycker man får mycket för pengarna, det får man.

Vad gjorde att du valde en maskin från Nordfarm?
– En av anledningarna var att den maskinen jag använde tidigare kom ifrån samma återförsäljare och jag visste att servicen fungerade. Inbytespriset var även bra när jag bytte in min gamla rivare, så lite av en prisfråga var det ju såklart.

Finns det något du skulle vilja förbättra på maskinen?
– Det finns väl alltid små grejer som går att förbättra… En del är redan åtgärdat. Det är en cylinder till utkastet som behöver pilotventiler så den hålls i ett läge hela tiden, men annars så, nej!

Hade det varit av intresse med den allra största rivaren på 18 m³?
– Kanske! Det vi ser som ett problem när man ska lasta tre balar är att om halmen är väldigt porös i balarna har den lättare för att inte vilja rulla in i vagnen när man tar av nätet. Det är ju ofta det som avgör om man lyckas att lasta två eller tre balar. Men kanske hade den ännu större modellen varit bättre för oss, svarar Bengt med ett leende.

Nu får det vara nog med snack. Bengts far står redo att börja jobba och vi hänger vid balrivaren och upptar hans tid. Vi tackar Bengt som nu lämnar oss för ett annat ärende. I stället hänger vi på hans far som ska sprida en av dagens ströbäddar precis intill.

Senaste inläggen